Åtta Procent Av Ingenting
Etgar Keret (Kristian Wikström)
Bastion, 2008
När jag var i Israel bläddrade jag igenom ett par böcker på engelska av Keret men blev inte imponerad och lät det vara. När jag sedan plockade upp den här novellsamlingen blev det dock andra bullar. Jag tror det har att göra med språket; svenska är helt enkelt bättre på att förmedla icke-engelska stilar (tycker jag). Jag trodde visserligen när jag började läsa att det skulle vara en roman, vilket gjorde mig lätt förvirrad när jag efter ett par kapitel inte kunde hitta någon röd tråd... Det sagt blev berättelserna bättre och bättre, även om de samtidigt blev mer och mer abstrakta, men de påminde mig lite om den sortens berättelser som jag själv skulle vilja skriva. Lite oortordoxa, tänka-själv, djupsorgsna och med konstiga slut. När jag läst ut boken hade jag en känsla av att ha tagit del av något nästan spirituellt. Så jag rekommenderar definitivt den här boken. Den är lite svår, men lättläst, och (om man släpper taget) riktigt bra.
Utlåtande: Imponerande
Showing posts with label k. Show all posts
Showing posts with label k. Show all posts
September 20, 2012
April 28, 2011
All My Friends Are Superheroes
All My Friends Are Superheroes
Andrew Kaufman
Telegram, 2010
First impression:
I can tell that I will like this one because it's brief in a good way and doesn't faff about just to use up paper. The style is slightly reminiscent of Kurt Vonnegut, simple and sentimental, but it occasionally feels a bit forced. My main concern however is that I wish some of the superheroes would have wittier names.
Review:
Though not life-changing, I must admit I fell a little bit in love with this one. It contained a number of very astute observations and charming metaphors which, although quite transparent, in their modesty did not annoy me. I liked the idealist images, the way reality was twisted, the melancholy of the characters. I did not so much like the added miniscule details, and I had hoped it would be slightly funnier. But I won't complain; this is definitely one of the better books I have encountered, and I do want to read The Waterproof Bible.
Rating: Impressive
Andrew Kaufman
Telegram, 2010
First impression:
I can tell that I will like this one because it's brief in a good way and doesn't faff about just to use up paper. The style is slightly reminiscent of Kurt Vonnegut, simple and sentimental, but it occasionally feels a bit forced. My main concern however is that I wish some of the superheroes would have wittier names.
Review:
Though not life-changing, I must admit I fell a little bit in love with this one. It contained a number of very astute observations and charming metaphors which, although quite transparent, in their modesty did not annoy me. I liked the idealist images, the way reality was twisted, the melancholy of the characters. I did not so much like the added miniscule details, and I had hoped it would be slightly funnier. But I won't complain; this is definitely one of the better books I have encountered, and I do want to read The Waterproof Bible.
Rating: Impressive
Subscribe to:
Posts (Atom)
Posts
